Den gamle mjölnaren Valdemar går snart ensam i sin jordbruksbygd. Någon enstaka undantagsgång får han något att mala i sin kvarn. Annars är där mestadels tyst. Han får besök av pojken Tobias som ger honom anledning att berätta om hur det var förr, hur en levande landsbygd såg ut för bara några decennier sedan. Där är de goda historierna, vardagslunken och skrymtet. Det mesta av miljö och berättelser, inte minst huvudpersonen själv, har jag hämtat ur min egen barndom.
   Mjölnarkungen, med illustrationer av Bengt Arne Runnerström, är min enda barnbok.

Det är en av de vackraste berättelser jag läst om tiden innan landsbygden bestals på sin trygghet. (Nisse Larsson, DN)